..har det verkligen gått så lång tid..? är det möjligt..
jag minns henne som om jag nyss såg henne..
men visst, när man verkligen börjar tänka..på den där kvällen..
dagen efter, uppe på skolan, på sjukhuset osv..då känns det. att det va längesen..
helt plötsligt då, känns det som en evighet..vad mycket som hänt dessa år...
kanske är det för att hon lever kvar i en på något sätt liksom...
hon va ju inte min närmsta vän, men hon va ju en vän...!!!
honom med tänker jag på..hans familj o vänner..honom kände jag inte alls, men lika j-kla hemskt för det..!!
skänker mina tankar till er idag!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar